Direktlänk till inlägg 22 mars 2009
Hon älskade någon så högt på jorden.
Någon som aldrig sa dem tre små orden.
Hon ville alltid i hans närhet vara.
Han brydde sig inte ignorerade henne bara.
Hon står på vägen och tänker på sin vän.
En bil kommer och hon tänker aldrig mer igen.
Han står vid hennes grav med en ros som är röd.
Ja nu är hon borta nu är hon död.
Han viskar tyst dem tre små orden.
Men nu är hon inte kvar på jorden...
Läste lite dikter på nätet idag, kopierar ett par som jag tycker är tänkvärda och vackra...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 | 4 |
5 |
6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
14 |
15 | |||
16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 |
27 | 28 |
29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|